Mc-parad och Äggjakt

Långfredag är sedan länge likställt med MC-premiär här i stan.
Alla som äger en mc och som har lust får delta i mc-kortegen som går genom stan och sedan vidare till Filipstad och med avslutning i Karlstad.
Vi brukar gå ner på stan och titta på motorcyklarna varje år.
Så även detta år. Det duggregnade hela tiden så det var väl inte så trevligt.
Jag tog tyvärr inga kort därifrån.

Sen hade pojkarna fått ett brev från Påskharen med en karta där de kunde hitta sina ägg.


Brevet med kartan från Påskharen.


På äventyr och upptäcktsfärd efter äggen. Nånstans i värmlandsskogarna.




Nästa ledtråd hängde på en lapp i skogen där det stod vad pojkarna skulle leta efter härnäst.

Det var riktigt spännande för pojkarna.


På lappen stod att pojkarna skulle få en ledtråd från pappas telefon. Där fanns ett foto på vart Påskharen hade gömt äggen.


Med hjälp av bilden kunde de enkelt hitta gömman med sina ägg.


Skatten är hittad!



Lyckan är total!



Påsken är räddad.
Det var nog en rolig upplevelse för pojkarna att få gå på äggjakt i skogen.
Lite magi och spänning i vardagen.

Good enough och allt som lämnas därhän

Jag har sagt det förr och här kommer det igen - mina timmar räcker inte till.
Jag jobbar ju 50% och pluggar 100%, därutöver har jag sambo och två små barn. 

Från när jag och pojkarna var på Leklandet i Karlstad förra helgen.



Dessutom vill jag gärna hinna med att gå och träna lite, träffa vänner, ha kvalitetstid i soffan, spela teater, lägga pussel, läsa böcker, blogga, resa och koppla av.
Men nej, mina 24 timmar per dygn tillåter bara att jag gör små delar av dessa saker varje dag. 
Jag kanske inte tränar varje dag eller umgås med mina vänner varje dag, men nångång.
Jag tycker att jag planerar mina dagar in i minsta detalj för att kunna få ut så mycket som möjligt ur dem.
Men ändå är det saker som blir lämnade till Att göra sen-listan.

Jag hatar att slarva. Jag ogillar att inte ha koll, glömma bort saker eller inte hinna med. Att nöja sig med good enough istället för att känna sig nöjd, färdig.

Just nu känns det som att jag gör lite grann lite överallt. Lite halvdant sådär. (Och dessutom har vi haft besök av sjukdom här hemma så då blir det ännu mindre gjort.)
Jag försöker intala mig att Good enough får räcka så länge, men det grämer mig.



Jag njuter av min lediga tid istället för att blogga om den, och det måste jag försöka intala mig själv att det är Good enough - även om kära långt borta som tar del av vår vardag via bloggen nu blir avklippta på nåt vis.

Det kommer tid. När allt lugnar ner sig, för det gör det till slut. 
Tid att njuta, tid att göra färdigt och bli nöjd, tid att vara Här och Nu istället för Där och Sen.  


Rum för barn

Innan vi åkte hem från Stockholm hann vi med ett snabbt besök på "Rum för barn" på Kulturhuset.
Första gången vi skulle besöka det var det kö, vi fick ta kölapp och det var 40 nummer innan vår tur, så vi åkte hem.
Den här gången var det ingen kö och vi kom in direkt.



Det var som ett stort bibliotek och lite klätterborgar.
Ett stort lekbibliotek för barn.
Oskar och Lukas sprang som tokar!


I mitten av biblioteket fanns en stor borg med små tittutfönster med små utställningar i.




Tittut!


Lukas leker tittut med mormor i ett av fönstren.


Det fanns ett litet rum med små tavlor som var så fina!

Hit kommer vi nog fler gånger men gärna när pojkarna är lite mer utvilade och inte så spralliga.