Andningspaus

I vissa filmer då det pågår en jakt av något slag, någon som jagar en annan person eller blir jagad, så händer det ibland att personerna stannar upp och liksom andas ikapp en stund för att sedan rusa vidare.

Ungefär så känns mitt liv just nu.
Som att jag rusar ikapp något, men även jagas av tiden.
Tiden som inte finns egentligen.

Då och då får jag tillfälle att stanna upp, sätta händerna på knäna och bara flåsa ett tag, för att sedan sätta iväg igen.

Just nu är det massor att göra på jobbet, som ska göras innan ett visst datum.
Det är såklart extra klurigt för mig som inte jobbat med det här innan.
Jag har liksom inga inarbetade rutiner att luta mig tillbaka på. 

Jo förstås! Andras rutiner och hur arbetet brukar utföras. Men det är svårt att hoppa in och fylla ut någon annans arbete och rutiner.
Det är så mycket enklare att utforma sin egen stil och egna rutiner.

Snart är min VFU (praktik) över och då får jag förhoppningsvis lite mer andrum och tid att studera.
De senaste veckorna har varit så hektiska att jag inte haft nån ork över till att läsa.
Förvisso ska vi ju ha praktik 40 timmar i veckan, så när det är tänkt att vi ska läsa har jag inte riktigt uppfattat.

Och snart blir det stockholmsvecka igen.
Lite miljöombyte och andrum.



Kommentera här: