Så underbart som det kan bli

Underbara vardag, som bloggen heter, började som en kul grej.
Med en liten nyfödd Oskar hemma i Hässelby och Peter vid min sida lekte livet.
Öppna förskolan ena dagen, bullbak andra dagen, en långpromenad med barnvagnen som avslutades med gofika med bästa Hannah den tredje dagen.
Visst var det kaotiskt och rörigt ibland, som det blir när man har småbarn.
Sarkastisk som jag är fick bloggen namnet "Underbara vardag" som skulle vara ett samlingsnamn för allt kaos och allt som faktiskt är underbart i vardagen.

Om jag bara visste då vad jag vet nu!

Nu kan vi snacka Underbara Vardag!
Efter barn nummer 2 (ganska tätt inpå nummer 1) har jag verkligen fått känna av vad småbarnsliv innebär och vad syskonbråk betyder.
Jag hade inte grått hår innan jag fick barn och sätter halva mig på att jag inte haft det heller om jag vart barnlös idag.
Om jag någonsin får en hjärnblödning ska jag jämföra om den känns så som det gör varje gång jag får en nära-döden-upplevelse då barnen gjort nåt galet.
Det finns en lista som nu har samma sidantal som Bibeln med saker som jag saknar med livet innan barn.

Igår släpptes hemtentan. Vi har en vecka på oss för 2 frågor, vilket är helt ok med tid även om man räknar bort 2 helgdagar.

Men!
Peter jobbar eftermiddag denna vecka vilket innebär att jag är ensam med barnen från 13 och framåt. Ensam med middagslagningen, ensam med läggningen och ensam med krånglet.
Lukas är hemma från förskolan med vattkoppor, jag jobbar dessutom halvtid (men för att hinna med allt jobbar jag såklart måndag - fredag denna vecka) där schemat är fullsmäckat med individuella samtal.

Så vad blir kvar?
Kvällstid efter 20 - då börjar min kväll. Egentid? 
Tid att lägga upp trötta ben och vila ögonen på nån heting på dumburken?
Oh no!

Då har jag tid att sätta mig och skriva hemtenta!

Jag är så värd att få gå och se Den Svenska Björnstammen på lördag och avnjuta ett glas vin och god mat i goda vänners lag!

Så med andra ord: Jag lever verkligen i min Underbara Vardag för tillfället!


1 Sandra:

skriven

Åh den där egentiden...

Kommentera här: