Som på räls...

Idag passade jag och Oskar på att ha lite egentid tillsammans.
Vi åkte till Spårvägsmuseet och tittade på gamla (och nya) tåg.


Vi har besökt musseet förut så Oskar kände igen sig.


Jag tycker det är ett bra museum med mycket yta att springa på för små ben med mycket energi i.



Här tittar Oskar på små modelltåg som åker omkring i miniatyrvärldar.
(Vällingby på bilden för att vara exakt.)





Det finns en mängd tåg och bussar där man får sitta i förarhytten och köra.
Mycket uppskattat inslag av Oskar!



Här är en samling av nästan alla olika bussar och tåg som SL har haft i trafik genom åren.
Oskar tyckte det var spännande och kände igen de tågen som går nu på 
spåren.

Det blev ett riktigt trevligt besök, men det märktes att Oskar blev trött av alla intryck framåt eftermiddagen.

Så underbart som det kan bli

Underbara vardag, som bloggen heter, började som en kul grej.
Med en liten nyfödd Oskar hemma i Hässelby och Peter vid min sida lekte livet.
Öppna förskolan ena dagen, bullbak andra dagen, en långpromenad med barnvagnen som avslutades med gofika med bästa Hannah den tredje dagen.
Visst var det kaotiskt och rörigt ibland, som det blir när man har småbarn.
Sarkastisk som jag är fick bloggen namnet "Underbara vardag" som skulle vara ett samlingsnamn för allt kaos och allt som faktiskt är underbart i vardagen.

Om jag bara visste då vad jag vet nu!

Nu kan vi snacka Underbara Vardag!
Efter barn nummer 2 (ganska tätt inpå nummer 1) har jag verkligen fått känna av vad småbarnsliv innebär och vad syskonbråk betyder.
Jag hade inte grått hår innan jag fick barn och sätter halva mig på att jag inte haft det heller om jag vart barnlös idag.
Om jag någonsin får en hjärnblödning ska jag jämföra om den känns så som det gör varje gång jag får en nära-döden-upplevelse då barnen gjort nåt galet.
Det finns en lista som nu har samma sidantal som Bibeln med saker som jag saknar med livet innan barn.

Igår släpptes hemtentan. Vi har en vecka på oss för 2 frågor, vilket är helt ok med tid även om man räknar bort 2 helgdagar.

Men!
Peter jobbar eftermiddag denna vecka vilket innebär att jag är ensam med barnen från 13 och framåt. Ensam med middagslagningen, ensam med läggningen och ensam med krånglet.
Lukas är hemma från förskolan med vattkoppor, jag jobbar dessutom halvtid (men för att hinna med allt jobbar jag såklart måndag - fredag denna vecka) där schemat är fullsmäckat med individuella samtal.

Så vad blir kvar?
Kvällstid efter 20 - då börjar min kväll. Egentid? 
Tid att lägga upp trötta ben och vila ögonen på nån heting på dumburken?
Oh no!

Då har jag tid att sätta mig och skriva hemtenta!

Jag är så värd att få gå och se Den Svenska Björnstammen på lördag och avnjuta ett glas vin och god mat i goda vänners lag!

Så med andra ord: Jag lever verkligen i min Underbara Vardag för tillfället!


Bland koppor, böcker och fest

På sistone har inte tiden riktigt räckt till.
Jag jobbar på och pluggar järnet.
På tre veckor har vi haft 3 litteraturseminarium, 3 föreläsningar, ett grupparbete och dessutom ska vi ha hemtenta som släpps på onsdag.
Man vet att man lever kan jag lova!

Dessutom har vi fått välsignelsen att båda barnen har fått vattkoppor också.
Inte samtidigt såklart. 
Det vore ju smidigt och sånt finns inte i småbarnsliv.
Så först fick Oskar sjukan och fick stanna hemma från förskolan i en och en halv vecka.
Vi trodde ju att Lukas också skulle bli sjuk så vi höll honom hemma också.

Men inga prickar.
Så i onsdags fick de gå tillbaka till förskolan och i lördags kom prickarna på Lukas också.

Och inte nådigt heller!
Han är så röd och mår riktigt dåligt! Varken alvedon eller vattkoppsmousse verkar hjälpa!


Vi får hoppas det går över snabbt och tur är väl att han fick det nu än senare i livet.

Sen hade vi 30-årsjubileum för Lekaresällskapet i lördags kväll.

Medlemmar i alla åldrar, gamla och nya var med och firade.


Vi åt god mat, lekte lekar som jag och Katrine höll i och bara njöt.


Alla verkade ha roligt och det var kul att träffa alla.


Det känns som att man leker alldeles för lite i vuxen ålder!


Det var riktigt roligt att få leka limbo, dansstopp och få fåna sig ett tag.


Sen gick några av oss vidare till puben och umgicks några timmar till.



Tack alla inblandade för en riktigt rolig, minnesvärd kväll!